På besök hos gammelmormor/farmor

Lena: Idag har jag hälsat på min mamma. Ja, fast jag är 60++ har jag fantastiskt nog min mamma i livet. Hon fyller 98 i sommar och det skulle inte förvåna mig om hon blir 100 år.  Det är både roligt och lite vemodigt att ha henne  kvar. För hon är ju inte riktigt min mamma längre- hon som tog hand om mig och i vått som torrt alltid ställde upp på mig och mina syskon. Nu är hon beroende av oss och av personalen på det äldreboende som hon bor på. Man brukar ju säga att åldern tar ut sin rätt och det gör den. Hon som alltid varit så lyhörd och uppmärksam på andras behov  har blivit obstinat vilket bl.a yttrar sig att hon inte vill använda sina hörapparater. När hon blir arg faller all polityr och hon blir  riktigt grov i mun. Hon har glömt vissa viktiga saker, medan hon är kristallklar på andra områden. Idag la hon tex ut texten kring hur avskyvärd hon tycker president Trump är. Sin fina humor har hon kvar och ju äldre hon har blivit desto mer tillfreds med livet verkar hon ha blivit.   Trots att hon rent fysiskt haft det väldigt jobbigt och behöver hjälp med allt, så säger hon gång på gång att hon inte vill dö än. " Jag är för frisk för det".
Gammelmormor med svärson, barnbarn och barnbarnsbarn.

Vardagens vedermödor

Idag gich vår nya dammsugare sönder. Propp efter propp gick när vi med hjälp av sugkraften försökte få upp ett äpple som trillat ner bakom frysen. På något sätt fick vi fatt i äpplet men dammsugaren var ohjälpligt trasig. Ny och ny förresten. När vi tänkte efter lite så var den nog en tio år gammal. Vem lämnar in en gammal dammsugare för lagning nu för tiden? Som de moderna människor vi är så gav vi oss ut på nätet för att hitta en dammsugare för våra behov. Bäst i test ville vi ha till ett överkomligt pris. Inte helt lätt. Så många modeller och varianter på samma tema. Det tog en ansenlig del av förmiddagen att först bestämma utifrån olika testresultat och sen, när vi väl bestämt oss, hitta just den modellen till salu. 
Med en känsla av att nog ändå ha blivit lurade gav vi oss ut i trädgården.
Det var en kall dag och små, små snöflingor dalade ner på oss.  Det var nästan vindstilla. Vad kan väl då passa bättre än att göra upp en stor värmande brasa på en del av allt det ris fått från våra fällda träd. Iförda hörselkåpor, lyssnade vi på varsitt radioprogram medan vi matade brasan med ris. En riktigt meditativ sysselsättning. 
 
 
Varmt och gott vid brasan
 
I väntan på transport till återvinningen

Livskunskap

Igår var vi på årsmöte i Forum Livskunskap en förening, som vi har engagerat oss i. Föreningen vill verka för att unga människor ska få en bättre beredskap att hantera de utmaningar och svårigheter de möter i livet. Det kan handla om att hantera både sina nära relationer och förstå och ta ställning till det som händer i omvärlden och kommer in i våra vardagsrum via TV och sociala medier. Men också inse att känslor av sorg, saknad och besvikelser inte är en sjukdom som måste medicineras bort utan hör livet till. Jobbigast av allt är när man påverkas negativt av andras beslut och handlingar som man inte kan göra något åt. Då behöver vi alla ha verktyg som är hjälpsamma att hantera svåra känslor. 
 
Kan bilden av en blomma lugna?
En löparrunda på stranden kan ge både styrka och ro.
 
 

Även på idylliska skärgårdsön gör sig världen påmind

Ännu ett meningslöst terrordåd har inträffat i London. Det känns overkligt för oss i vår lugna skärgårdsidyll.

Men när vi var yngre, på 70-talet, härjade den vänsterextrema Baader Meinhofligan med mord på olika officiella personer, kidnappningar och flygplanskapning. I Sverige ockuperade de den Västtyska ambassaden i Stockholm, dödade två ambassadtjänstemän och sprängde ambassaden.

Visst spred Baader Meinhof, eller RAF (Röda armefraktionen) som de också kallades, oro och rädsla bland oss men en stor skillnad är att dagens terrordåd sker så urskillningslöst. Och att terroristerna, som ofta själva dör vid attentatet, många gånger har manipulerats att begå sin terrorhandling med löfte om martyrskap (Precis som forna tiders korsriddare lovades martyrskap av påven).

Martyrskap efter att urskillningslöst ha dödat oskyldiga barn och vuxna, kristna, muslimer, färgade, vita…. Det låter både sorgligt och galet! Då som nu är det viktigt att inte låta sig skrämmas utan att med Londonborna som goda förebilder leva  livet som vanligt.

 
 

Proteinjakt

På väg hem från fjällen skröt vi för dottern om hur duktiga vi var på att träna. "Hur är det med kosten då, får ni i er tillräckligt med protein?" frågade hon. Lätt generade fick vi erkänna att vi faktiskt hoppat över kapitlet om kost i träningsboken. Väl hemma tog vi igen skadan och fick en liten chock då vi läste om hur mycket protein vi behöver få i oss. Dels behöver äldre ungefär 25 procent mer protein än vad de allmänna rekommendationerna anger. Styrketränar man också behöver en 60-69 åring inte mindre än 60 procent mer protein än de allmänna rekommendationerna, det vill säga cirka 120 gram protein för vår del. Trots att vi tycker att vi äter ganska nyttigt visade det sig att vi inte fick i oss mycket mer än hälften av dagsbehovet av proteiner.
Riktig lunch, ägg till frukosten, mer nötter, bönor, fisk och kyckling ligger nu i fokus för vår påbörjade proteinjakt!
(För inte kan vi väl göra som muskelknuttarna i hoodtröjor och gå och handla proteintillskott ...)
Bra slogan: Whatever your 100 %
looks like, GIVE IT!